Guide, betyg

Guide, betyg
04/06/2021 anders
betyg

Det svenska betygssystemet har förändrats en hel del, och på relativt kort tid. För de som fortfarande pluggar kan det kännas nytt och skakigt, lite oförutsägbart, och för de som inte varit i skolan på länge är det en djungel av ny terminologi och nya krav. Vi har därför gjort en snabb sammanställning av de vanligaste frågorna. Här kan du även hitta en länksamling om du vill läsa vidare själv.

Vad har vi för betygssystem?

Kort historia av betyg

Vad var de tidigare

Vad är de nu

Sedan 2011 finns ny betygsskala för grundskola och gymnasium. Skalan har fem godkända betyg, A, B, C, D och E, samt det underkända betyget F. Ibland används även betyget ”-”, s.k streck. Att få streck i betyg innebär att läraren har otillräckligt betygsunderlag, kanske för att eleven varit frånvarande mycket, och det är också underkänt. På enskilda prov eller uppgifter kan man även se betyg som B-, eller D+, om läraren vill få in lite mer nyans i bedömningen. .

För universitet och högskola kan systemen variera, men ofta används A- F eller MVG- IG som skalor.

Varför spelar betyg för roll?

Betygen påverkar vilka möjligheter som finns till vidare studier. Vilka betyg man har kan avgöra vilka skolor och på vilka program man kan studera. Detta gäller både vid ansökan till gymnasium och universitet. Höga intagningspoäng betyder inte nödvändigtvis att programmet är bättre än andra, bara att det är mer populärt. Tidigare betyg är inte heller det enda sättet att komma in på en universitetskurs: du kan ansöka på poäng från högskoleprovet, och ibland även på tidigare högskolepoäng. Mycket att hålla i huvudet på en gång, eller hur?

Det är inte ett superenkelt system att navigera. I de allra flesta frågor om betyg och ansökningar kan du få hjälp av en Studie-och yrkesvägledare, antingen via skolan eller De kan bland annat hjälpa dig ta reda på vilka betyg du behöver för att komma in på din drömutbildning. Men frågan kvarstår om hur du faktiskt får de betygen…

 

Hur sätts betyg?

Den nuvarande betygsskalan, A till F, sätts i enlighet med de kunskapskrav som hör till kursen. De kraven finns bara beskrivna för E, C och A. För att få ett D krävs att eleven har nått kriterierna för C ”till övervägande del”, men inte riktigt hela vägen, och för ett B gäller motsvarande, fast för A-kriterierna. Om ett F delas ut innebär det att eleven inte uppnått kriterierna för E.

SAMMANSTÄLLNING AV HELA KURSEN I SLUTBETYG

 

Vad betyder kunskapskraven?

Om du sätter dig ner och läser de ”nya” kunskapskraven kan de kännas väldigt tekniska.

De är formulerade på ett sätt som kan vara svårtolkat, särskilt om man själv bara haft kontakt med de gamla betygsskalorna. Nu ställs det andra krav, andra förmågor efterfrågas av eleverna. Läroplanen, och betygskriterierna ” kritiskt granska information, fakta och förhållanden” . En av de förmågor som det trycks mycket på är källkritik, både i naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen. Du kan läsa mer om källkritik här.

Det är alltså inte bara en fråga om vad; utan en fråga om varför.

Eftersom läroplanen och kunskapskraven är utformade som de är, och erbjuder lite mer flexibilitet än tidigare varianter, förekommer också viss variation mellan betygssättning. Här hittar du mer konkret info.

 

För en mer grundläggande förståelse, har vi komponerat en ordlista

Ordlista, med förklaringar. För KUNSKAPSKRAVEN

Välgrundat

Nyanserat

I viss utsträckning- exempel på gradskillnader i språket, E/C/A

Anpassning till syfte, mottagare och situation

  • Rörelse
  • Språk (formalitet, tempus etc.)

Använda informationen på ett fungerande sätt

Stor skillnad sedan tidigare inom källor (många ämnen, nästa text?)

Ger förslag på andra tillvägagångssätt, % som ff eller som bråk

Använder begrepp i olika sammanhang, hur de relaterar till varandra.

 

 

https://www.npsoportal.se/wp-content/uploads/2015/01/prov13hi9_delprov_a.pdf

Den faktiska frågan om kolonialismen, s. 6

 

https://www.npsoportal.se/wp-content/uploads/2015/01/prov13hi9_bedomningsanvisningar.pdf

Nationella proven historia

(Frågan om kolonialismen, och diskussionen efteråt)

https://www.npsoportal.se/wp-content/uploads/2015/01/prov13hi9_texthafte_a.pdf

 

Vad är det som faktiskt efterfrågas av eleven här? Hen ska kunna resonera kring kolonialismen,

Här kan vi se exempel på resonemang kring kolonisanismen som ligger på E, C och A-nivå. Vi kan ganska enkelt se att språket är lite mer avancerat i svaret på A-nivå än det på E-nivå, men notera att det inte är en del av bedömningen. Detta är ett historieprov, och det är historiekunskaperna som testas, inte svenskan. Så länge svaret är tydligt är det lugnt.

Exempel från mattenationella, sjätte klass

https://www.su.se/polopoly_fs/1.507683.1593584698!/menu/standard/file/Delprov%20B%202016%3A2017.pdf

https://www.su.se/polopoly_fs/1.507687.1593584886!/menu/standard/file/Delprov%20D%202016%3A2017.pdf

Bra tal:

https://www.su.se/polopoly_fs/1.507680.1593584644!/menu/standard/file/Bed%C3%B6mningsanvisningar%202%202016%3A2017.pdf

E-nivå, analys

C-nivå, analys

A-nivå, analys

 

 

 

https://allastudier.se/tips-o-fakta/s%C3%A5-funkar-den-nya-betygsskalan-16599

https://www.gymnasium.se/om-gymnasiet/gymnasiebetyg-4262

https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar…/elev-eller-foralder/betyg-och-nationella-prov/betyg-och-kunskapskrav

https://www.skolverket.se/innehall-a-o/landningssidor-a-o/betyg

 

https://allastudier.se/tips-o-fakta/s%C3%A5-funkar-den-nya-betygsskalan-16599

 

 

 

 

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande. Eleven formulerar sig även med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vill du ha läxhjälp?

Få prisförslag