För en social varelse som människan har det alltid varit viktigt att kunna få andra på vår sida, och retoriken, talarkonsten som vetenskap, har en historia som sträcker sig hundratals år tillbaka. När vi vill övertyga andra om våra idéer och övertygelser använder vi oss av argument, och vad du säger är bara så pass viktigt som hur du säger det. Argument är väldigt subjektiva, och du och jag kan vara oense om huruvida ett argument är bra eller dåligt. Argument, och de åsikter som de representerar, kommer upplevas olika av olika personer och det finns inga som är per definition fel.  Det finns däremot sätt att framföra sin åsikt som är felaktiga, och de kallar vi för argumentationsmisstag.

Argumentationsmisstag kallas ibland även för logiska felslut. Det handlar om ett glapp mellan argumentet som det presenteras, och hur det uppfattas. Det ser slarvigt ut, och resulterar inte i en god debatt, så vi vill undvika dessa misstag så långt vi bara kan. Det finns många misstag, men några av de vanligaste är dessa:

Straw man/ Fågelskrämman:

En felaktig bild av motståndarens argument. Fågelskrämman förenklar överdrivet mycket, ibland med flit, för att skapa ett argument som är lättare att bemöta eller motbevisa.

Red herring/ Villospår:

att påpeka något irrelevant, dra uppmärksamhet från argumentets faktiska tes. Ofta bara implikationer, kopplingen mellan det faktiska argumentet och villospåret kan vara lös, oklar. Där fågelskrämman kan vara oavsiktlig är villospåret oftast gjort medvetet av en motdebattör för att få övertaget. Ett riktigt fult trick, undvik det så långt du kan.

Ad hominen/ Till personen:

Lägger fokus på talare/skribenten istället för på själva argumentet. Man kanske anser att personen som framför ett argument inte är kvalificerad att framföra det, eller att personen är en hycklare som inte följer sin egen argumentation till 100% i privatlivet (Greta Thunberg får mycket sådan här kritik). Men vem som framför argumentet spelar faktiskt ingen roll för dess styrka, alltså är detta inte en korrekt form av kritik.

Falskt dilemma och falsk analog:

Två olika misstag, men principen bakom är densamma. I ett falskt dilemma skapas en nödvändig prioritering mellan två olika saker- som egentligen inte är beroende av varandra, i alla fall inte direkt. De ställs upp som en konflikt, som att vi bara kan få A eller B, när vi egentligen kunde få båda. I en falsk analog likställs två olika saker som egentligen inte hör ihop alls. Det målas upp en bild av att A kommer gå som B gick, när det inte finns några egentliga garantier för detta. Det är som att säga ”jag lärde mig ju aldrig att cykla, så jag kommer nog aldrig lära mig simma heller” – de två aktiviteterna är inte alls beroende av varandra.

Kausalt misstag:

Ett missförstånd om orsaksrelationen mellan två eller flera delar i argumentet. Det bygger på lite samma principer som det falska dilemmat, då det bara ser ut at fungera för att viss information utesluts. Misstaget är att anta att det går ett direkt samband mellan två aspekter som egentligen inte håller ihop. Ofta bara något som impliceras, och personen som kommer med detta argument ger ofta otillräcklig information, och låter sedan publiken dra sina egna slutsatser. Det här är väldigt sneaky, och kan intuitivt se korrekt ut.

De tre sista kan vara lite svåra att skilja från varandra. Rent konkret gäller detta:

Falskt dilemma: A eller B

Falsk analog: A är som B

Kausalt misstag: A leder till B

Jag ska försöka sätta misstagen i lite mer kontext. Vi säger att jag läser en argumenterande insändare i min lokaltidning:

             ”Det är alldeles för mycket kött i skolmaten! Jag föreslår att vi inför en dag i veckan då det bara serveras vegetarisk mat i skolan. Växtbaserad kost är ofta billigare, mindre skadlig för miljön och generellt bättre för kroppen, då en hög konsumtion av rött kött är förknippat med flera sjukdomar. Många av de populäraste maträtterna i skolan är redan vegetariska, bland andra potatisbullar och pannkakor, och många andra är lätta att justera, ex tacos med sojafärs. Dessutom kan vi elever få testa fler nya maträtter, gärna från olika håll i världen. En vegetarisk dag är inte bara bra för kroppen, plånboken och planeten – den kan faktisk också bidra till en ökad förståelse av andra kulturer, och en mer fullständig utbildning för eleverna. ”

/Paprikafan06

Nästa vecka publiceras ett svar på denna insändare, som jag också läser. Det är dock lite konstigt skrivet, så jag bestämmer mig för att märka ut alla argumentationsfel jag kan hitta:

Paprikafan06 vill att vi slutar servera kött i skolan (överdriven förenkling= Fågelskrämman). Detta är oacceptabelt! Kött är jätteviktigt för barns hälsa och utveckling. Nu när vi dessutom har fått en så kall vinter är det bara oansvarigt att inte servera kött (irrelevant info = Villospår)! Jag misstänker att Paprika själv äter kött ibland, och dessutom verkar det röra sig om en skolelev och inte en läkare, så varför ska vi lyssna på dennes uttalanden om hälsa (till personen, båda typerna)?

En köttfri meny skulle dessutom helt utesluta julbordet, vilket är en stor favorit hos alla barn jag känner (det finns vegetariska alternativ för rätterna på julbordet. Detta är alltså ett falskt dilemma). Det här förslaget är till och med sämre än det om att slopa elevernas innetofflor, och istället låta dem gå i sina ytterskor hela dagen. Minns ni inte hur det gick- snöslask i hela skolan (de två förslagen har inget med varandra att göra = falsk analog)! Om vi godtar Paprikas förslag kommer inget av barnen att kunna äta sig mätta, och deras hälsa och utbildning kommer att lida (väldigt dramatiskt, men också ett kausalt misstag. Att barn äter mindre om maten inte är god är rimligt att anta, men det är inte rimligt att anta att alla barn tycker att all vegetarisk mat är äcklig. Misstaget är att anta sambandet vegetarisk= äcklig).

/Pappa råbiff

Råbiff begår i sin text alla de olika argumentationsmisstag vi tittat på, vilket kraftigt underminerar hans argument. Alla dessa fällor är som du kan se rätt lätta att falla i, särskilt om vi har starka känslor om ämnet, men det finns saker du kan göra för att undvika dem så långt som möjligt:

• Formulera din motståndares argument tydligt, och prata mot det. Du har garanterat fått höra av dina lärare hur viktigt det är att läsa frågan ordentligt under ett prov, och samma princip gäller här. Om frågan du ska besvara är din motståndares argument, krävs att du verkligen förstår hur det fungerar.
• Om du har tid och möjlighet, skriv ut det ordentligt och försök att bemöta argumentenen som de faktiskt står, inte som du tolkar dem. Om du inte har den tiden kan du alltid fråga motståndaren vad hen menar, oavsett om det handlar om stora grejer eller små förtydliganden. Hela Råbiffs argument bygger på en förvrängning av Paprikas text, och det är till stor del därför den inte fungerar.  Lyssna/läs noggrant, och försök att se det från andra perspektiv än bara ditt eget.
• Om du kan lista ut varför vissa väljer att motsätta sig din ståndpunkt, varför de väljer ”fel” sida, så kan du också jobba på att locka över just dem. En god debattör förstår sin motståndares argument, både i form och i dragningskraft. När du knäckt den koden kan du enkelt formulera dina egna argument för att visa dels varför den andra sidan har fel, dels varför ditt perspektiv är bättre för lyssnaren/läsaren. Det är exempelvis snyggt av Paprika att nämna tacos i sin text, och att vara tydlig med att hen vill att tacos ska vara kvar på menyn. Då det är en så omtyckt maträtt är det ett snabbt sätt att lugna motståndarsidan, och kanske till och med locka över en och annan.

Det är ju dock sällan vi är ensamma i en argumentation. Nu när vi lärt oss hur vi undviker dessa felsteg, ska vi se över vad vi kan göra om någon annan begår dem. Alltså, vad gör du om de här misstagen drabbar dig?

• Ha ett bra argument. Det är omöjligt att bygga ett argument som inte går att kritisera alls, och om du inte är beredd att använda dig av argument med lite brister kommer du aldrig skriva ett ord. Det är helt ok att det inte är perfekt. Vad vi däremot kan göra är att se till att våra argument är stadiga, väl underbyggda, korrekt citerade och snyggt formulerade, för att minska kritiken som kan riktas mot oss. Om du ska framföra dina argument i ett tal behöver du även tänka på de specifika krav som kommer med det, så kolla gärna in hur ett bra tal skrivs! Ett bra, välskrivet argumenterande tal förvarar till stor del sig självt.
• Var tydlig med vad du menar, och med vad du inte Paprika hade till exempel kunnat trycka lite mer på att hen inte vill ta bort köttet på menyn hela veckan, utan bara under en dag. För den som älskar kött, och som såg rött bara av att läsa första meningen i texten, kan det budskapet vara förtydligande OCH lugnande. Genom att klargöra din ståndpunkt mer exakt kan du slippa undan fågelskrämman, villospåret, och till viss del även falska analogier och dilemman.
• Var förberedd med mot-motargument. När du skriver ditt argument, ta några minuter och kolla upp de vanligaste motargumenten mot din tes, och tänk ut hur du ska bemöta dessa. Inte alltid nödvändigt om du inte blir ifrågasatt, men det ser jätteproffsigt ut.
• Ge inte tillbaka med lika medel. Du får absolut ge din kritiker egen kritik, men om du gör det i direkt anslutning till hens kritik av dig, och dessutom inte bemöter hens argument så riskerar du att tappa all kredibilitet. Det blir lite småbarnsnivå över det hela, ”men DU då!!”. Svara din motståndare, sen kan du ifrågasätta denne själv.
• Det kan låta lite fånigt, men ta några minuter för dig själv och påminn dig om varför du tar det parti du tar. Du kan inte övertyga någon annan om din tes om du inte själv tycker den är rimlig. Det är mycket lättare att stå fast vi din tes, hålla kursen, om du har en stark koppling till den även ideologiskt. Varför är detta viktigt just för dig? Varför bryr du dig? Gör en lista!

Hur kritiseras/undermineras argument då korrekt?

Att lära sig hur argument kritiseras är att lära sig hur argument konstrueras. Det finns två typer av korrekta, välbildade, bra argument: giltiga och bärande. Skillnaden mellan de två ligger i själva strukturen, i sambandet mellan premisserna och slutsatsen. Premisserna är den del i ett argument som utgör kontexten, förutsättningarna, för den övertygande delen, alltså slutsatsen. Det är sällan alla premisser är explicita, alltså tydligt utskrivna. Oftast förstår vi intuitivt att det är bra/ korrekt att hjälpa människor som har det svårt, eller stoppa farliga utsläpp etc. De utgör istället implicita premisser, och de är avgörande för att argumentet håller.

I ett bärande argument troliggör premisserna slutsatsen: det skulle kunna vara så att de flesta katter vi ser uppe i träden behöver hjälp ner, och det är bra för oss att hjälpa andra varelser när de behöver oss, alltså bör vi försöka plocka ner alla katter vi ser i träd. Det är troligt, men inte garanterat, att katten du ser just nu behöver hjälp: bäst att försöka, utifall att. Bärande argument innehåller ofta ord som nästan, en majoritet, oftast osv, för att vi som lyssnare ska förstå rimligheten i argumentet, och anamma det som sanning.

I ett giltigt argument, å andra sidan, garanterar premisserna slutsatsen: Om alla tandläkare rekommenderar Vita Tänder, och det är bra för oss att följa tandläkares rekommendationer, bör vi alla köpa och borsta tänderna med Vita Tänder. I giltiga argument finns ingen tvekan, medan bärande argument kan vara mer diffusa.

Det kanske låter som en konstig distinktion att göra, men den kommer hjälpa oss att bygga starka argumenten själva, och att hitta glapp i andras. Ett bärande argument är snäppet svagare, men ett giltigt är mycket lättare att motbevisa- om du vill motbevisa mitt argument om Vita Tänder, till exempel, räcker det att du hittar en enda tandläkare som inte håller med för att mitt argument ska fallera. Det räcker till och med ofta att antyda att det inte går att vara absolut, 100% säker på något alls. Hur kan jag, som privat inte känner några tandläkare vara så säker på att alla tandläkare rekommenderar Vita Tänder? Det kan låta som att vara väldigt petig, att märka ord, men det påverkar trots allt validiteten i argumentet.

Å andra sidan, används ett bärande argument kan du kritisera osäkerheten i premisserna. Om jag försöker ”hjälpa” en katt som bara vill bli lämnad ifred lär jag bli både klöst och biten, och det känns ju som väldigt goda incitament att låta bli. Att någonting gäller för ”en majoritet” av fallen är alltså inte alltid bra nog. Ofta vill vi ha garantier, särskilt när det gäller större frågor, eller om ett av alternativen är väldigt kostsamt.

Alltså, ett bärande argument är bättre att använda om du är osäker, men är svagare och riskerar att underminera din poäng om du faktiskt har empiriska belägg på din sida. Det bästa är att använda båda formerna, så att du parerar för alla typer av kritik. Men om jag nu vill kritisera någon annans argument, hur går det till?

Det är svårt som lyssnare eller läsare att avgöra huruvida ett argument är korrekt utformat på en gång, då det ingår många faktorer som måste tas i beaktande. Oavsett om argumentet är välbildat (korrekt) eller inte så är det lättast att kritisera premisserna hellre än slutsatsen. Om du kritiserar slutsatsen, särskilt om det är på något så litet som en formulering kan författaren enkelt anpassa sig därefter, formulera om, men om du underminerar en premiss, och gör den värdelös, så raserar hela grunden för argumentet. Du kan kritisera/ underminera premisserna på några olika principer.

Den första varianten har vi snuddat på lite redan, och det är semantiska principer, alltså ren språklig form. Om någon påstår att ”alla X tycker Y” ska det finnas belägg för det, annars är argumentet felaktigt, så enkelt är det bara. På samma sätt behövs belägg för ett bärande argument: om någonting gäller i ”de flesta fall”, vad ska vi då göra i resten av fallen? Hur ska vi kunna veta skillnaden? Vad förlorar vi på att bara ha ett regelverk, och inte anpassa oss efter situationen? Alla dessa frågor är rimliga att förvänta sig svar på. Kom ihåg det också, när du skriver ditt eget argument.

För att kunna kritisera ett argument på logiska principer krävs ingen avancerad uträkning, eller expertis inom ämnet från din sida. Du behöver bara fråga dig själv, ”låter detta rimligt?”. Att ifrågasätta data eller fakta är också tillåtet, men du vill formulera dig lite mer… ödmjukt, kanske. Om du presenteras med en graf eller någon statistik som ser konstig ut kan du absolut ifrågasätta denna, förutsatt att du har grund för det. Försök dock att vara tydlig med varifrån kritiken kommer: ”jag tycker att grafen ser märkligt ut, som om vissa data saknas” eller ”enligt mig är den här statistiken missvisande”, hellre än ”det här är lögner” eller (ännu värre) ”du har fel”. Eftersom det är din motståndare som sitter på allt material, alla källor, så får du här vara helt beredd på att bli tillrättavisad.

Slutligen kan vi även kritisera ett argument på moraliska principer. Vi vill vara lite försiktiga med den här, eftersom moral är väldigt subjektiv, men om du träffar på ett argument som känns moraliskt helt uppåt väggarna, som egentligen oavsett om det är korrekt eller inte kompromissar principer som är viktiga för dig, din ideologi, dina värderingar, så får du kritisera det. Det är en bra idé att hålla dig till mer vedertagna, accepterade värderingar här. Du kommer att få väldigt svårt att få medhåll om principen du vill ifrågasätta är att folk ska plocka upp efter sina hundar. Att försvara idéer som bara en liten grupp människor har är att skjuta sig själv i foten här.

Sammanfattning argumentationsmisstag :

• För att undvika missförstånd i argumentationer är det viktigt att vara tydlig. Både när du kritiserar andras argument, och när du presenterar dina egna är det viktigt att tesen du hanterar är klar, och att det är den faktiska tesen, och inte en förvrängning av den.
• De vanligaste argumentationsmisstagen är Fågelskrämman, Villospåret, Till personen, Falska analogier och dilemman samt kausala misstag.
• Du kan undvika att begå dessa om du ser till att verkligen förstå din motståndares argument. Lägg också lite tid på att förstå dennes perspektiv, och varför det är lockande för andra.
• Du kan (till viss del) undvika att andra begår misstagen mot dig, genom att ha bra och välgrundade argument, vara extra tydlig, och förbereda dig på att få kritik innan den faktiskt kommer.

• De två typerna av korrekta argument är giltiga, däri slutsatsen garanteras av premisserna, och bärande, där slutsatsen bara troliggörs.
• När du kritiserar argument, oavsett typ, så vill du ge dig på premisserna, inte slutsatsen. Du kan kritisera premisser på semantisk (språklig), logisk/rimlig eller moralisk

Lycka till önskar vi på Läxhjälp.com

Skriven av Agnes, expert på läxhjälp och studiecoach på My Academy